Söndag den 22 juli 1821
Överstelöjtnant Stjerncreutz skriver:
Om morgonen erforo att samma väderlek continuerade, utom det att det hällregnade, varmed man måste låta sig nöja. Under ett litet uppehåll företogo Doktorn och jag oss, anförde av Kapten Wiberg, att vandra till Surbrunn i hopp att där få se Stadens Skönheter, varav den mest erkända är Mamsell Malm, så mycket mera som Kejsaren under sin härvaro kysst denna flickas hand, men dels gingo vi vilse, och dels var tiden förliden.
Vi sökte därföre att finna vår ersättning uti Guds hus, men förgäves: Skönheterna voro Brunnsgäster (jag hoppas för deras bestånd av nyfikenhet. Brunnen var först i år frekventerad -) och som brunnsgäst är man nöjd med Brunnsbönen och går allra minst i ett kallt regn till Kyrkan. Vi måste därför hålla tillgodo att, utan distraktion, avhöra en predikan, hållen av en Ludi Magister som predikat på finska i 6 år och i dag gjorde sitt inträde som pastorsadjunkt. Sämre komplimenter har väl jag någon gång sagt, men de hava likväl ej varit överlästa. Heder och tack, herr Magister, ty det tog slut! Altartavlan här var en väl exprimerad målning av Frälsarens nedtagande från korset, orgelverket passabelt men klockaren hade en tordönsstämma, varföre han njuter särskild Lön av Kommerce Rådet Lindskog, som skall hava ett fint öra.
Klockan 5 eftermiddagen avreste vi till Sundby och Ny Carleby, där vi fingo logi på Gästggden, det bästa publika vi hittills under resan träffat. Vid torget voro flere stora hus och staden kan jämföras med Jakobstad.
Dr Robsahm skriver:
Fick Fröken i Gamla Carleby sin 3dje tand mitt mellan dem i nedre tandgården, Dentitionssymptomerna lindriga. Baron Seth tog själv ut på sig en tandrot, sedan han dagen förut uttagit en dylik med liten bihjälp.