|
BARONIET OCH BRUKSSYSTEMET - EXPANSION 1760-1840 | |
|
Författare: Svante Kolsgård | |
|
|
Under 1700-talet och fram mot mitten av 1800-talet inträffade den stora bruksepoken i Sverige. Det var framför allt de uppländska vallonbruken, så som dessa byggdes upp efter de ryska härjningarna kring 1720, som blev mönsterbildande för svensk bruksbebyggelse och brukskultur. Impulser från de uppländska bruken kom bland annat att påverka det brukstäta område som kom att växa fram i gränstrakterna mellan sydöstra Östergötland och nordöstra Småland.
|
|
Adelsnäs parkanläggning | |
 |
På en halvö i Bysjön nära Åtvidaberg ligger Adelsnäs. Herrgården är huvudsäte för det Adelswärdska fideikommisset och har så varit sedan 1783. Trädgårdskonsten har alltid haft en stor betydelse i Adelsnäs historia och tidvis har den prioriterats framför annat. Adelsnäs utgör ett komplext lager av parker och uttryck, initierade och skapade av flera generationer Adelswärdare.
|
|
Stånggångstekniken i Närstads gruvor | |
 |
De svenska bruken har spelat en viktig roll som spridare av ny teknik. Nya tekniska lösningar prövades och utvecklades ofta i bruksmiljö för att därefter nå övriga delar av landet. Kopparbruksorten Åtvidabergs historia erbjuder en lång rad exempel på intressanta tekniska lösningar på olika problem, detta gällde inte minst de imponerande kraftöverföringssystem som anlades från och med 1770-talet vid Närstads gruvfält. |
|
Brytnings- och sprängteknik vid Åtvidabergs gruvor
| |
|
|
Redan från starten på 1760-talet bedrev Åtvidabergs kopparverk en modern gruvverksamhet. Man bröt i pallar och sprängde med krut. Bolaget var också tidigt ute med försök när det gällde nya spräng- och borrmetoder i mitten av 1800-talet.
|
