|
DET INDUSTRIELLA MÖNSTERSAMHÄLLET 1900-1920-TAL | |
|
Författare: Svante Kolsgård | |
|
|
Mot slutet av 1800-talet inträffade en kraftig industriell tillväxt. Industrialismens utveckling var inte enbart av positiv art. I den närmast planlöst expanderande ”liberala industristaden” dominerade miljöförstörande fabriker och usla bostadsområden för arbetarfamiljer, vilket födde svåra sociala problem. Särskilt under 1800-talet presenterades olika modeller i syfte att motverka denna utveckling och istället skapa det goda industriella mönstersamhället.
|
|
I.G.Clason och Carl Westman | |
 |
Under 1800-talets senare hälft och 1900-talets första decennier var många kända arkitekter verksamma i Åtvidaberg och trakten däromkring. De två arkitekter som under perioden från 1880-talets slut till 1920-talets början avsatte de mest märkbara spåren i Åtvidabergs byggnadshistoria var Isak Gustaf Clason och Carl Westman.
|
|
Åtvidabergsbilen | |
 |
Intresset för nya tekniska lösningar var ofta påfallande stort i det svenska brukssamhället. En lång rad exempel i Åtvidabergsbygdens historiska utveckling illustrerar detta faktum. Ett exempel kan hämtas från år 1911, då Åtvidabergs Vagnfabrik AB kunde presentera den första serietillverkade ”Åtvidabergsbilen”. Som bruksbil blev emellertid denna ”motorvagn” ingen större framgång. Ladda hem hela artikeln i pdf-format (1,62 Mb). Öppnas i eget fönster: |
|
Theodor Adelswärd
| |
|
|
Friherren, godsägaren och industriledaren Theodor Adelswärd, 1860–1929, var den förste av tre företagsledare i Åtvidaberg som samtidigt prövade sina krafter som riksdagspolitiker. De två andra var Elof och Gunnar Ericsson. De tre har också det gemensamt att de representerade den liberala rörelsen. Ladda hem hela artikeln i pdf-format (1,62 Mb). Öppnas i eget fönster: |
|
| |
 |
Av de olika förslag att möta industrialismens sociala problem i form av planerade mönstersamhällen kom engelsmannen Ebenezer Howards projekt om en trädgårdsstad att få den kanske största betydelsen för 1900-talets stadsplanering. Howard lanserade sin idé om en Garden City vid sekelskiftet 1900 och redan efter några få år anlades trädgårdsstäder i många västeuropeiska länder, bland annat i Sverige. Den omfattande fysiska förändringen av brukssamhället Åtvidaberg skedde också med trädgårdsstadsidealet som förebild. Ännu idag framställs Åtvidaberg som en trädgårdsstad. Frågan är emellertid i vilken grad 1900-talets europeiska trädgårdsstäder – och därmed Åtvidaberg – verkligen kom att realisera Howards ursprungliga modell.
|
|
| |
 |
Den industriella revolutionen skapade välstånd för många, men resulterade även i undermåliga bostadsförhållanden för en stor del av den kraftigt växande arbetarklassen. Egnahemsrörelsen blev för många ett medel för att komma tillrätta med dessa problem. I brukssamhället Åtvidaberg kom den lokala egnahemsrörelsen att få en mycket speciell utformning och utgöra ett centralt inslag i försöken att forma ett industriellt mönstersamhälle, dock inom det patriarkala systemets ramar. |
