|
VÄRLDSKONCERNEN FACIT OCH INDUSTRIKÖPINGEN ÅTVIDABERG | |
|
Världskoncernen Facit och industriköpingen Åtvidaberg 1920-tal - 1970-tal Författare: Svante Kolsgård | |
|
|
|
|
Att vilja men inte kunna Perspektiv på Facitkrisen | |
 |
Den 30 oktober 1972, meddelade Facitledningen att 2400 anställda skulle avskedas inom kort. Tre dagar senare meddelade styrelseordföranden Gunnar Ericsson att företaget sålts till Electrolux. Huvudägarna, till vilka Ericsson själv hörde, hade inte lyckats vända den negativa utveckling som blivit påtaglig under de två senaste verksamhetsåren. Det var nu dags för en mer solid ägare att ta över det företag som letts av familjen Ericsson i nästan exakt 50 år. Ladda hem hela artikeln i pdf-format (1,4 Mb). Öppnas i eget fönster: Perspektiv på Facitkrisen.pdf |
|
Örsättersfabriken Bakgrund, genomförande och funktion Författare: Kurt Höckert | |
 |
Ännu vid mitten av 1960-talet tydde uttalanden från Facits ledning på stor optimism inför framtiden. Inte minst i öststaterna såg man en stor ny marknad för företagets produkter. Den framtida växande produktionen krävde nya fabrikslokaler, inte minst i Åtvidaberg. 1964 togs beslutet om att inleda Örsättersprojektet och under våren 1968 stod flaggskeppet bland Facits fabriksanläggningar klart för inflyttning. Ladda hem hela artikeln i pdf-format (2,3 Mb). Öppnas i eget fönster: Örsättersfabriken.pdf |
|
ÅFF, Åtvidaberg och Facit Om konsten att skapa laganda utanför fotbollsplanen
| |
|
|
Skutskär, Sandviken, Lesjöfors, Degerfors och ... Åtvidaberg. Det är några av de svenska bruks- och industriorter som den idrottsintresserade förknippar med lagidrotterna fotboll och bandy. Orter med idrottsföreningar som under perioder varit - och är - mycket framgångsrika. Framgångarna var ett resultat av relationen mellan industriföretaget och idrottsföreningen, där företagets stöd syftade till att förstärka samhörigheten mellan företag och samhälle, en bruksanda anpassad till 1900-talets samhälle. Här framträder Åtvidaberg som ett bra exempel. Ladda hem hela artikeln i pdf-format (1,6 Mb). Öppnas i eget fönster: ÅFF, Åtvidaberg och Facit.pdf |
Facits räknesnurra som blev en världsartikel | |
 |
AB Åtvidabergs Industrier inledde i början av 1930-talet en ekonomisk och marknadsmässig utveckling inom kontorsmaskinsindustrin, som fram till 1960-talets mitt skulle göra Åtvidabergs-koncernen till ett av landets lönsammaste företag. och en av de ledande koncernerna på världsmarknaden inom kontorsmaskinsbranschen. Framgången baserades till stor del på Karl Rudins uppfinning av den 10-tangentiga räknesnurran samt på uppbyggnaden av en världsomspännande säljorganisation. |
| Facit i den tidiga dataåldern. | |
 |
När elektroniken i början av 1950-talet blev ett begrepp i Sverige kom Facit AB, då under namnet AB Åtvidabergs Industrier, att tillhöra de ledande företagen inom elektronikbranschen. Under åren 1956-1963 tillverkades 11 datamaskiner men sen ändrades inriktningen mot en starkare integrering med koncernens kontorsmaskinsutveckling och satsningar på perifer datautrustning.
|
| Åtvidabergs Industribyggen Ett kommunalt initiativ för att möta "Facitkrisen" Författare: Olle Sandqvist | |
 |
För att möta storföretaget Facits kris i början av 1970-talet tog Åtvidabergs kommun initiativ till ett antal åtgärder med syfte att locka till sig nya industrier och överhuvudtaget generera ett mer differentierat näringsliv. En av dessa åtgärder var att bilda bolaget Åtvidabergs Industribyggen vars uppgift var att tillhandahålla industrilokaler.
|
