|
BARONIET OCH BRUKSSYSTEMET - KRIS OCH OMSTRUKTURERING | |
|
Från koppar till trä - kris och omstrukturering 1870-1900 Författare: Svante Kolsgård | |
|
|
1870-talet brukar ofta beskrivas som det verkliga genombrottet i den svenska industrialiseringsprocessen. Brukens produktionsutrustning och kapacitet blev snabbt föråldrad. En del bruk överlevde genom en modernisering och många ändrade skepnad från järnbruk till stålindustri. Andra förändrade produktionsinriktningen helt. Det stora flertalet av järn- och kopparbruken drabbades dock av ”bruksdöd”. Även för Åtvidabergs kopparbruk blev utvecklingen under 1800-talets sista decennier mycket krisartad, men till följd av en radikal omstrukturering av näringslivet åren kring 1900, drabbades inte Åtvidaberg av bruksdöd.
|
|
Kolringen - ”På förekommen anledning...” Från kolbotten till bruksbacken | |
 |
När Sverige från mitten av 1800-talet gick mot ett liberalt frihandelssystem avskaffades brukens privilegier och bland annat blev handeln med träkol fri. Tack vare järnvägstransportsystemet fick nu bönderna större möjligheter att sälja sitt kol till högstbjudande. Bruken i sydöstra Östergötland och nordöstra Småland började samordna sina inköp för att hålla kolpriserna nere. För att möta detta slöt sig bönderna samman i en kolring för ett gemensamt utbud av kolet. Det blåste upp till storm. Ladda hem hela artikeln i pdf-format (1,13 Mb). Öppnas i eget fönster: Kolringen.pdf |
|
”Mot löftets land”. Åtvidaberg i svensk emigrationshistoria. | |
 |
Befolkningsutveckling är en god konjunkturmätare av det lokala näringslivets utveckling i ett område. Den kraftiga tillväxten av Sveriges folkmängd under 1800-talet skapade emellertid försörjningsproblem för den fattigare delen av svenskarna och många emigrerade till Amerika. Utflyttningen från Östergötland var förhållandevis hög. Amerikaemigrationen från Åtvids och Värna socknar var särskilt omfattade krisåret 1873. |
|
Den nya tidens kraftkälla Brukssamhället Åtvidaberg och den elektriska revolutionen
| |
|
|
Vid tiden för industrisveriges andra stora utvecklingsfas, decenniet kring sekelskiftet 1900, kom elektriciteten att alltmer representera framtidstro och det nya och moderna samhället. Det ”vita kolet” ersatte det svarta. Liksom inom en rad andra tekniska områden var intresset för den nya kraftkällan tidigt mycket stor vid de svenska bruken. Brukssamhället Åtvidaberg utgör här inget undantag.
|
