Fredag den 6 juli 1821
Överstelöjtnant Stjerncreutz skriver:
Dagen var, efter återvunnen hälsa för Friherrinnan, determinerad att fara till Övertorneå, varföre vi omkring klockan 8 om morgonen satte oss i de tvenne mindre vagnar Rådman Sundell anskaffat. Vi reste dessa 7 mil på en tämmeligt god landsväg, som cotoyerade eller, snarare cotoyerades av den stora, sköna, brusande Torneåälven, som från östra stranden får en relief av de odlade och bebyggda trakter som upptaga densamma. Skall jag tala om den gudomliga natur som här, högst upp i Norden, visar sig? Nej, jag skall blott nämna vad jag har svårt att stava, men aldrig kan glömma, Hiätaniemi - och vilken svensk, som litet levat i världen, känner ej detta namn? Vi framkommo i god tid med elakt väder om aftonen och som de alltför mycket meddelande våta skyarne hotade med en trogen kontinuation, beslöts att ej här göra en fåfäng uppoffring av tid.
Dr. Robsahm skriver:
Hr. Barons mage orolig av missbrukad filmjölksgrädda, såsom dessert ovanpå bouillon och laxfett. Pröve var en sig vad sunt är. ”Proven allt och behållen det goda.” Den egna erfarenheten, trovärdigaste läkaren.