Lördag 2 juni 1821
Överstelöjtnant Stjerncreutz skriver:
Klockan omkring 8 morgonen, togs kosan till Guldsmedshyttan ( stort namn och liten byhund hette Håkan), och därifrån till Nya Kopparberget, vars gästgivargård, Lax-bro, är i god ordning. Där åto vi middag, propre och välment.
Nya Kopparberget, en stor, välbyggd by med större och mindre hus, spridda under ½ fjärdingsvägs längd från varandra, anses som en liten huvudstad i socknen av samma namn. Om den metall, som ock säges, för-minskat eller försvunnit, varav detta namn lånas, så ersätter en glatt varierande natur denna förlust för den på stället boende, tänkande människan, även som den resande med tack-nämlighet beser denna verkliga Naturtavla.
Därifrån reste vi en vacker men backig väg till Högfors Gästgivargård, varest, likasom vid Nya Kopparberget är tackjärnshyttor. Här fingo vi hästar för Landau-vagnen, 6 till antalet, vilka voro ovana vid deltagande besvär i dessa rysliga backar (kanske hade jag bort spara ordet ryslig till längre fram.), och som genom kuskens, (Hagström) vid detta tillfälle uraktlåtna prevoyence övergingo till istadighet, så att vagnen stannade i en backe 1½ f.väg härifrån nästan utan hopp att längre fortskrida, men sedan man frånspänt hästarna och genom manöver vänt vagnen omigen, förspändes de åter för att åka tillbaka, varefter en ny attack i full karriär gjordes på vår motståndare, då det äntligen lyckades att besegra den.
Jag fruktade och arbetade, men Doktorn hade övergivit hoppet. Herrskapet hade promenerat förut en fj.väg till ett litet snyggt lantställe, varifrån vi gemensamt, efter tagna precautioner av hjälp, av folk och hästar, som dock befunnos överflödiga, färdades tämligen lugnt till Hällsjö Gård, där intet anmärkningsvärt var, om ej för omständighetens skull, att Baron där titulerades ömsom med Herrn och Riddaren, Baron och Greven och Generalen.
Östanskogs Gästgivargård var bestämd till nattkvarter. Vid ankomsten dit, i tämligen god tid, befanns stället rymligt, vänligt och bebott av förekommande människor. Sängarna voro även välbäddade, och jag kunde på stället ej avhålla mig att falla i förundran över motsatsen av den beskrivning över denna station vi under resan erhållit, men vad förmå icke vänskap och omtanke? – grannsämjan oberäknad.